Vegan pannkakor

Har hittat recept på veganska pannkakor. Jag tycker det är så svårt med alla som är vegetarianer hit och veganer dit. Intoleranta mot det mesta och tål ingenting . Det är så svårt att hålla koll på vem som inte kan äta vad. Så nu har jag i alla fall hittat veganska pannkakor som jag ska prova nån dag. Min bror är vegan så han ska få blir förste provsmakare. Jag vet att han älskade pannkakor när han var liten så han kommer nog inte ha något emot att prova de här. Det stod i och för sig att det inte var så lätt att göra, men det är ju värt ett försök i alla fall. Det skadar ju inte. Jag har tänkt att jag äntligen ska sätta ihop en kokbok till mig själv med de recept som jag faktiskt använder och har provat. Annars så brukar mina receptböcker bara innehålla sånt som jag tror skulle vara gott för att det ser ut och låter som det. Men jag har inte gett mig på att prova alla recept så jag vet ju inte om de är det eller inte. Det är ju faktiskt en bra present att ge bort. Det uppskattas nog av de flesta i alla fall de som tycker om att laga mat. Och gör jag en receptbok som inte innehåller för komplicerade saker så ska det nog gå hem hos de flesta. Det ska nog bli de nya julkapparna i år. Haha tänk det är inte ens mars och jag börjar redan tänka på julklappar. Och har redan förslag. Då är jag tidigt ute må jag säga. Men hellre det än att springa omkring den 23 december för att hitta nånting bra att ge bort som ingen annan redan har köpt. Det är skönt att det inte är jul än på ett tag.

Dagbok

Idag letade jag fram mina gamla dagböcker och fick mig flera goda skratt. Det var kärlekslistor hit och kompislistor dit. Hjärtan med olika namn i varje dag. Nu pratar jag alltså om mycket gamla dagböcker. De är från låg- och mellanstadiet. Jag är fortfarande bra kompis med en av mina klasskamrater som jag hade då, så jag ringde upp henne och hade högläsning på telefon. Det var så kul för hon fyllde i med saker som jag hade glömt, och en del saker kom hon inte ihåg ens att vi hade gjort. Det finns många hyss uppskrivna så om jag nån gång kommer att bli känd så måste dagböckerna brännas. Skolk från syslöjden, smygrökt i skogen och godis-snattning. Sånt där kan ju förvrängas och bli stora löpsedlar av. Tur att man inte är kändis ändå, skulle vara ett heltidsjobb att hålla alla mina synder gömda. Får se om jag vågar mig på dagböckerna från högstadiet, de är farliga .

Uppe med tuppen. Ja kanske den senare tuppen…

Jag har börjat gå upp tidigt på morgonen så jag ska hinna med allting som jag måste göra. Tidigare har jag alltid gått upp med maken och sonen men sedan gått tillbaka till sängen och legat där och dragit fram till klockan tolv-ett på dagen och sen i panik lagat mat och städat lite innan Johan och Fredrik kommer hem. Men från och med i måndags så har jag varit uppe med tuppen klockan sju och hållt mig vaken hela dagen. Jag riktigt njuter av det. Att jag kan strosa omkring hemma och göra allting i min takt och jag hinner med allting som ska göras också. Förut blev allting lite halvdant gjort och då hade vi tjafs om det. Det bästa är att vi somnar tillsammans nu om kvällarna eftersom jag är lika trött som Johan. Annars kunde jag ju ligga vaken fram till klockan tre eller fyra om mornarna.